Trippelåtta

Det är drygt ett år sedan jag startade den här bloggen. Viktmässigt har det varit allt annat än en succé, men det har ändå varit ett år då jag har utvecklats och kommit till nya insikter om mig själv.

En av de första (om inte den första!) som kommenterade min blogg var Cinderella och vi blev vänner direkt. Jag gillar hennes kommentarer, de är uppmuntrande men inte daltande. Jag behöver inget daltande, jag behöver en spark i baken!

I söndags, efter att jag redovisat min högsta vikt någonsin, skrev Cinderella följande:
/.../ Bortsett från de tillfällen då du hetsäter, vad är det då som gör att du inte går ner/går upp i vikt? Jag funderade bara på om du har klargjort det för dig själv i övrigt? /.../


Det fick mig att börja fundera.

Jag hetsäter ofta, i princip varje dag. Det är en enorm mängd kalorier som jag får i mig och det är inte konstigt att jag ökar i vikt. Under de senaste fem-sex åren (jag kommer inte ens ihåg när det hela började) har jag inte varit hetsätningsfri i tillräckligt lång period för att veta hur "normalt" ätande skulle påverka min vikt (förutom mina sex veckor med VV förra året då jag gick ner åtta (!) kilo).

Jag vet att jag skulle gå ner i vikt om jag åt vanlig mat. Det låter enkelt, men det är svårt.

Jag behöver ha någon form av portionskontroll. Dessutom vill jag kunna äta allt utan att få ångest och dåligt samvete och då är ju Viktväktarna ett bra alternativ. Kära gamla Viktväktarna som jag ratade förra veckan för att det var tråkigt att räkna propoints. Okej, det ÄR tråkigt att räkna propoints, men hur kul är det att vara tjock då? Inte alls.

Så igår kväll gick jag till ett Viktväktarmöte. Jag har oftast försökt köra VV på egen hand hemma på grund av att jag inte gillar mötena, men vet ni vad, det kändes jättebra! Konsulenten verkade bra och gruppen var inte så stor. Jag är jätteglad över att jag gick dit! Jag är full av energi och känner att det här kommer att bli en fantastisk höst! Tack för sparken i baken, Cinderella :)

Vad jag vägde? 88,8 kg. Trippelåtta!