Igår satt jag och funderade lite över min målvikt. Jag har satt den till 60 kilo för att det ska vara en rimlig vikt att hålla på sikt. Målet med den här resan är ju inte att nå målvikten och sedan gå upp 5 kilo, nej det ska vara en vikt som jag kan hålla utan allt för mycket ansträngning.
Men så började jag tänka på det där med BMI (jag kan lätt bli lite BMI-fixerad). När jag väger 60 kilo har jag ett BMI på 23.7. Det ligger inom normalviktsintervallet, men ändå på den "högre" halvan. Om jag istället skulle väga 57 kilo skulle jag ha ett BMI på 22.5, mitt emellan 20 och 25. Hmm, det kanske vore nåt?
Men så rycker mitt Sunda Förnuft tag i mig och säger: Sluta fjanta nu! Behåll 60 kilo som din målvikt! När du har nått den kan du känna efter hur du trivs, för ärligt talat:
- Du har ALDRIG vägt så lite som 60 kilo i vuxen ålder, du har ingen aning om hur det kommer att kännas eller hur du kommer att se ut
- Du är INTE en slank person, du är kraftigt bygd. BMI är kanske inte ditt bästa mått.
Heja Sunda Förnuftet som kan ta ner mig på jorden igen!
Ja!
SvaraRaderaOch faktum är (och vi är lika långa du och jag om jag inte minns fel), om du skulle väge uppemot 67 kg så är du fortsatt inom normal-bmi-gränsen! Är du ingen späd, tunn person så ska du kanske ha det i åtanke.
Det där med målvikt är svårt. När jag gick ner i vikt förra gången hade jag från början inte kunnat drömma om att väga så lite som 60 kg. Trodde inte att den vikten var möjlig för mig. Hade inte heller någon uppfattning om hur de olika vikterna skulle kännas. Jag tog ett kilo i taget, nu har jag bättre hum. Ta det lugnt o njut av varje förlorat kilo.
SvaraRadera